Philip Arcan är sparsam med uppgifter om sig själv, delvis för att han inte vill att hans författarskap skall bli en stötesten för hans forskning som kulturantropolog. Men han har samtyckt till följande:

Philip Arcan (författarnamn) är årsbarn med Thomas Tessier och Stephen King. Han är född och uppvuxen i Vancouver, Canada, och tog hösten 1973 fil. dr-examen i etnologi. Har bott i Sverige sedan 1975 och har två döttrar. Pendlar just nu mellan två socialantropologiska projekt i New York och Popakai, Surinam.

Intresset för vampyrismens esoteriska sidor är enligt honom själv något som inte är självvalt. När hans barndomsvän Jonathan Edwards gick bort under tragiska omständigheter i Edmonton våren 1978, blev han forcerad in i ett ämne han dessförinnan inte trodde var mer än ren och skär vidskepelse. Under åren har han träffat och lärt känna några av världens mest renommerade esoteriker på området för xenomorfism och s.k. paramutativa avvikelser hos människosläktet. Dessa har givit honom inblick i den mer eller mindre nedvärderade och i våra dagar avfärdade ockulta vetenskapen kring det komplexa fenomenet Människan. Forskare som Oscar Rawls, Ferenc Rennman, Carl Bennett (död 1993), Charles Nouii och Louis Christopher Jordan har försett honom med värdefulla kommentarer kring den archontala vampyrismen och han är personlig vän med Steve McKenzie, parapsykologen som gjort sig 'känd' för sitt arbete The Esoteric View of the Mind-Body Problem och Obsession and Possession: Philosophical Problems of Epiphenomenalism in Psychic Awareness.

Philip påstår att han är dålig på att läsa skönlitteratur, kanske för att han är så upptagen. Men han försöker läsa så mycket inhemsk litteratur som möjligt, sådant som är specifikt för Sverige. Han intresserar sig mycket för den unga människans kulturyttringar och livsstilar och brukar imponera på sina döttrar när han vet mer om dagens populärmusik än de själva. När han skriver gör han det under stark koncentration och enligt hans fru får ingen störa honom förrän han själv avbryter de kreativa sessionerna. Han lär en gång ha sagt att ingen annan litterär genre lär människan så mycket om verkligheten som den skönlitterära. Hans eget ordspråk, som han ofta använder i olika sammanhang – och som också är ALIR Förlags devis – är:

INGEN SAGA ÖVERTRÄFFAR VERKLIGHETEN.

Kanske har han rätt.

© 2007, ALIR Förlag